i gotta feeling

Ville bara säga att nu vill jag tillbaka till turkiet mer än någonsin! Längtar tillbaka så att jag dör. Och något som är så sjukt att jag inte förstått det ännu, är att jag träffade min pojkvän där för första gången. Hade vi åkt dit någon dag tidigare hade jag inte ens vetat att Simon existerade. Sjukt!




Det är vad jag kallar ödet!

puss
/p


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0